Tisdagen den 3 feb

Sjönk ner i soffan precis. Om jag hade fått plats bakom kuddarna hade jag inte synts. Nu kan skymta mig. Under filten, bakom de rosa kuddarna med en tofs på huvudet. Den kommer alltid att finnas där. Om jag inte klipper av den. Nedrullade persienner. Orkar knappt hålla mina ögon öppna. Klockan är eftermiddag, medan det känns som jag har sprungit 9 km utan att stanna. Då förstår ni hur trött jag är. Det hade varit skönt att se några avsnitt av Scrubs. Jag vill skratta. Och glömma att jag verkligen måste plugga för en stund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback